Jim Carrey spelar Steven Russell som hela sitt liv försökt att vara en god människa. En dag råkar han ut för en bilolycka och då beslutar han att för resten av sitt liv bejaka sig själv. Vilket i princip innebär att han ska sluta låtsas vara straight. Han lämnar fru och barn, säger upp sig från sitt arbete som polis, och flyttar söderut med sin nya pojkvän. Men ganska snart märker han att den nya livsstilen blir dyr, och för att finansiera denna börjar han med små bedrägerier. Detta eskalerar och till slut hamnar han i fängelse. Där träffar han Philip Morris (Ewan McGregor) som snart ska bli mannen i hans liv.
I love you Philip Morris är baserad på verkliga personer och händelser. Tyvärr så lider filmen svårt av att den försöker att vara ett drama och en komedi samtidigt. Det misslyckas den totalt med. Det gör att man inte är i synk med filmen som växlar mellan att försöka vara rolig och gripande. Kasten är tvära, vilket gjorde att de seriösare scenerna gick helt förlorade för mej. Samtidigt så gjorde de att man föll ur sinnesstämningen för att ha kul åt de komiska delarna.
Jim Carrey kämpar hårt med att bli tagen seriöst som skådespelare, och den här filmen är uppenbarligen i linje med denna strävan. Han gör en klart godkänd insats, men filmen är långtifrån någon av hans bättre. Att se honom som gay funkar ypperligt, men jag har däremot svårare att acceptera McGregor i detta. Kanske är det helt enkelt så att Obi-Wan-stämpeln har satt sig på djupet. Eller så är man allt för van att se Ewan som charmerande kvinnokarl i diverse andra filmer.
Filmen har sina ljusa stunder, och det höga tempot gör att den är ganske underhållande att se. Det finns sekvenser som är riktigt bra, t ex när Steven ska försöka rymma från fängelset. Hade man bestät sig för att göra en komedi (eller ett drama) så hade det kanske kunnat bli betydligt bättre. Men nu hamnar den lite i ingenmansland.
Betyg: 5/10
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar