Det hela är såklart mycket lovande. En roman av favoriten Nick Hornby (High Fidelity, Fever Pitch etc) inspelad med Hugh Grant i huvudrollen. Och såklart så har jag sett den här filmen förut, flera gånger till och med. Som ni kan förstå så är detta en film jag gillar.
Vi möter Will, en ytlig kille i 35-årsåldern. Han har aldrig haft ett riktigt jobb, utan han lever på rojalites från en julsång som hans pappa skrev för många år sedan. Han lever ett ganska innehållslöst liv där dagarna fylls med shopping, restaurangbesök, frisörtider och tv-tittande. Han är inte det minsta sugen på att släppa in någon nära på livet, så hans kärleksliv begränsar sig till några veckors dejtande innan han dumpar tjejerna. En dag så får han en insikt, och inte av det finare slaget. Han inser att singelmammor är en bra målgrupp att dejta. Problemet är bara hur han ska göra för att komma i kontakt med sådana. Han ljuger ihop en två-årig son och börjar gå på en stödgrupp för ensamstående föräldrar. Som ensam man i gruppen får han snart kontakt med Suzie och snart ska de på en dejt. Genom henne träffat han nu den mobbade 12-åringen Marcus och hans nerviga mamma. Efter att mamman försökt ta livet av sig börjar Marcus dyka upp i Wills lägenhet efter skolan varje dag. Motvilligt så börjar Will släppa in någon i sitt liv.
Filmen har en bitande vass och kul dialog. Hugh Grant är riktigt bra, och Nicholas Hoult gör en stark insats i rollen som Will. Men allra bäst är nog Toni Collette (mamman i The Sixth Sense) i rollen som Marcus mamma. Något händer under andra halvan av filmen när den tappar tempot en aning och byter karaktär. Men det är fortfarande en enormt bra film. Kul och gripande på en och samma gång.
Betyg: 8/10
Jag tycker även andra halvan är bra. Kombinationen av första och andra halvan är lysande, enl mig. Den andra halvan är enl mig mer känslosam och innehåller en mer feminin prägel.
SvaraRaderaMr K