Två riktigt bra skådespelare i huvudrollerna. Aaron Eckhart från Thank you for Smoking och Helena Bonham Carter från Howard's End och diverse av maken Tim Burtons filmer (där hon generellt är utspökad som häxa, apa, you name it!). Det här är ett relationsdrama med en ordentlig teaterpjäskänsla. Dessutom plockar den en hel del filmskolepoäng. Det är nämligen en film där man experimenterat genom att hela tiden låta bildskärmen vara uppdelad mellan två kameravinklar (jmfr tv-serien 24). Generellt så visar den ena handlingen ur hans perspektiv, den andra ur hennes. Ett grepp som känns både intressant och irriterande. Jag lutar dock slutligen mot att det är intressant eftersom filmen verkligen får ytterligare en dimension i vissa centrala scener genom detta sätt att berätta.
Handlingen utspelar sig på en bröllopsfest och timmarna efter. Han går fram och flörtar med henne. Ingen av dem är singel, men de hamnar ganska snart på hennes hotellrum. Men hur är det egentligen? Känner de varandra sedan tidigare? Eller? På ett stillsamt sätt konverserar de sig genom handlingen. Det är verkligen inte utan att man skulle kunna se detta utspela sig på en teaterscen. Bägge huvudrollsinnehavarna är riktigt bra, vilket är ett måste för att en sådan här film överhuvudtaget ska kunna fungera. Jag tyckte att det inte håller hela vägen ut för att kunna få ett toppbetyg, men det är definitivt en intressant film som förtjänas att ses. Jag hade aldrig hört talas om denna film, som min hustru kom hem med då den följt med en tidning hon precis köpt. (På svenska hade den fått titeln: Bröllopsnatten.) Gillar du en romantisk film, eller om du gillar filmer som berättar sin story på ovanliga sätt? Se den. Den är bra, men inget du måste se!
Betyg. 6/10
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar