Woody Harrelson spelar Arthur Poppington som på nätterna går ut på stan och bekämpar brott. Han är då superhjälten Defendor. Det är bara en liten detalj som begränsar Defendor, han har absolut inga superkrafter. I själva verket så är Arthur Poppington en förvirrad kille, klart under genomsnittet intelligensmässigt. I samband med en sammandrabbning med en korrumperad polis (spelad av Elias Koteas) stöter han på den unga prostituerade Kat, och snart blir han hennes beskyddare. Med hennes hjälp ger han sig an att bekämpa sin ärkefiende Captain Industry.
När jag började se filmen så skrattade jag en del åt Defendors naivitet och hur han omedvetet parodierar superhjältegenren. Det är oerhört charmigt att se hur han klär upp sig som Defendor, med svart smink för att skapa masken och tejpen som han sätter på tröjan för att bilda Defendors logo (D). Men så småningom växer det fram ett personporträtt som är riktigt tragiskt. Istället för att bli en lättsam underhållning så ges Defendor ett djup och en ordentlig bakgrundsberättelse. Hans sorgliga uppväxt förklarar bit för bir hur han kunnat bli den person han är idag, på gott och ont.
Harrelson gör en riktigt bra insats i huvudrollen. Men filmen lyfter aldrig riktigt fullt ut. Kanske är det för att även om personporträtteringarna av Arthur och Kat är starka så brister den centrala storyn med Defendors kamp mot Captain Industy och den korrupta polismannen. Den delen av storyn känns alldeles för ordinär och det är synd för annars skulle filmen kunnat bli riktigt bra. Istället så blir det en medelmåttig film som jag förvisso gillar, men det räcker inte till riktigt höga betyg.
Betyg: 6/10
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar