Sasha Baron Cohen (Ali G, Borat) är tillbaka med en ny film. Eftersom han nu blivit så känd och populär så gick det väl inte länge för honom att spela in filmer där han agerar mot riktiga människor som inte vet om att personen som beter sig konstigt är en skådespelare. Således r The Dictator en spelfilm. Här möter vi Aladeen som är envåldshärskare i landet Wadiya. Han utsätts under en resa till USA för en stadskupp där han byts ut mot en av sina dubbelgångare. Planen är att dubbelgångaren sedan ska införa demokrati i Wadiya, Aladeen lyckas fly i New York och får oväntad hjälp från oväntat håll.Innehåller en hel del dråpliga situationer, men också en del onödiga fånigheter. Bäst är scenen när Aladeen hyllar diktatur inför FN-delegaterna i USA. medan han deklarerar en del fördelar som man inte kan få i en demokrati. Allt detta är en rejäl pungspark på USA. Ironi på högsta nivå m.a.o. Många skämt om arabisk kvinnosyn, som om man kan ta dem med ett par nävar salt är rätt kul.
En annan riktigt kul sak är filmmusiken som är arabiska varianter på kända poplåtar som t ex Everybody Hurts och 9 to 5. Kanske egentligen inte så bra, men skitkul idé.
Klart sevärd för ett antal garv, men inte i klass med Borat eller ens Bruno.
Efter att ha sett om den och skrattat en hel del så uppgraderade jag betyget till en välförtjänt 7a.
Betyg: 7/10
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar