Nemo Nobody är 118 år gammal. Han är den sista människan som kan dö av ålderdom som finns kvar på planeten. Vetenskapen har löst detta för ett antal år sedan. På sin dödsbädd berättar han sin livs historia för en journalist. Men det är flera alternativa liv han berättar om. Vad är sant och vad är fantasi?
Mr. Nobody är en ordentligt pretentiös film. Ett försök att göra något storslaget, och man lyckas bara delvis. Filmen skiftar mellan framtidsvärldens år 2092 där Nemo är 118 år gammal, barndomen och ungdomsåren i slutet av 1900-talet, hans tre alternativa liv i vuxen ålder (var och en försedd med olika kvinnor) samt en resa till mars. Filmen är som allra bäst när man ser de sköra människoporträtt som skildras i filmen. Från Nemos föräldrars skiljsmässa, till den första kärleken (flera om man ska vara noga, beroende på vilken verklighet vi får möta), samt smärtsamma händelser i förhållanden. Framtidsscenerna känns mest plastiga och jobbiga, men det finns så klart en poäng med detta också. Filmen känns som en variant av Gwyneth Paltrows Sliding Doors, med sina alternativa verkligheter. Det är i dessa som filmen bitvis är riktigt gripande. Men tyvärr så når den inte riktigt hela vägen fram, även om skådespeleriet är riktigt bra. I filmen ser vi Jared Leto som Nemo Nobody, Rhys Ifans som hans pappa samt Natascha Little som Nemos mamma.
Bra, men inte brilliant.
Betyg: 6/10
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar