Thor, Odens son, är en ung och arrogant tronarvinge. När han går för långt i sin självupptagenhet straffar Oden honom genom att ta bort hans krafter och förvisar honom från Asgard till Jorden. (Stackars kille!)
Thor är den senaste i en radda filmatiseringar som baseras på Marvels serietidningar, som nästa år ska knytas samman i The Avengers. För mej är kanske inte Thor den allra mest kända av dem, men likväl så är idén på en vikingagud i modern tid relativt intressant. Kenneth Branagh står för regin, vilket känns både förvirrande och spännande med tanke på att han tidigare (bland annat) ägnat sig åt Shakespearefilmatiseringar. Och visst kan man se vad som lockat honom till denna berättelse! Pengar! Nej då, även om detta förvisso spelat roll så är det nog lockelsen att göra film där den nordiska asgudstron spelar en viktig roll som attraherade mest. Men tyvärr så lyfter aldrig Thor riktigt. Visst innehåller den en bra mytologi, och en hel del hygglig action. Men alltför ofta nu i serietidningsfilmerna så är man alldeles för omsorgsfull med att berätta hela bakgrundshistorien, till följd att filmerna till för stor del känns som en biografiövning för de mest dedikerade fansen.
Thor är en kompetent film, men i genren finns betydligt bättre rullar att ge sig an. Men gillar du genren så kommer du, som jag, att ha en kul filmkväll när du ser den. Extra kul är att i kombination med de relativt okända huvudrollsinnehavarna, man har adderat nemnkunniga skådespelare som Natalie Portman, Anthony Hopkins och vår egen Stellan Skarsgård. Men den allra vassaste insatsen görs av Tom Hiddleston, som för mig var fullkomligt obekant sedan tidigare. Här, i rollen som Thors bror Loki, visar han ett brett register. Enligt uppgift så får vi se mer av honom i The Avengers. Det låter spännande!
Betyg: 5/10
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar