Då blev det äntligen dags för Quentin Tarantinos åttonde film - The Hateful Eight .Officiellt premiärdatum i Sverige är den 13e januari. Men filmen förhandsvisas på 70mm (dvs gamla filmprojektorer) på utvalda biografer. I Sverige är det endast på Rigoletto nere på Kungsgatan som den visas på detta sätt. Filmenkvällen inramas på ett annorlunda vis. Kvällen inleds med en tio minuters förfilm där Quentin och några av skådespelarna berättar om det fantastiska med det gamla analoga Ultra Panvison 70mm-formatet (ett riktigt bredbildsformat) som inte har använts sedan 60-talet. Eftersom Quentin är en filmnörd som fullkomligt älskar detta så rycks man med och garvar lite åt denna charmiga inledning. En annan bonus är att 70mm-versionen är 6 minuter längre än den version som kommer att visas på "vanliga biografer". Filmen i sig är 3 timmar och någonstans mitt i så bryter föreställningen för en paus.
The Hateful Eight är Tarantinos andra Westernrulle, efter Django Unchained. Den här filmen har dock inte så mycket gemensamt med sin föregångare. Den utspelar sig i ett snöigt Wyoming där åtta personer på frund av en annalkande snöstorm söker tillflykt ett gästhus (Minnie's Haberdashery). En av dem är prisjägare och har med sig en kvinna som han tillfångatagit för att överlämna till sheriffen i Red Rock där hon kommer att hängas. Han är på sin vakt för att någon av de andra skumma typerna ska försöka stjäla henne ifrån honom och snuva honom på belöningen.
Rollbesättningen inkluderar några välbekanta Tarantinoansikten som Samuel L Jackson, Tim Roth, Michael Madsen, Bruce Dern och Zoe Bell, och nykomlingen i sammanhanget Jennifer Jason Leigh. JJL är riktigt grym i sin roll liksom Samuel L Jackson som också sticker ut.
I klassisk Tarantinostil berättas filmen i kapitel. Den har en ganska linjärt och lågmält berättande under den första halvan, men utan att avslöja för mycket så tar det lite mer fart sedan. Majoriteten av filmen utspelar sig inne i huset, vilket gör att filmen känns lite som en teaterpjäs emellanåt. Storyn är kanske inte Taramtinos allra starkaste, och det som kanske gör mej lite besviken är avsaknaden av den fantastiska dialog som ofta kännetecknar hans filmer. Visst finns det en del guldkorn, men de är mer sköna kommentarer eller ordväxlingar. Sam Jacksons "Miss Marple-scen" är väl det närmaste någon sådan scen vi kommer i den här filmen (för övrigt en lysande scen). Filmen morskar upp sig rejält mot slutet, och även de som är blodtörstiga kommer att få sitt lystmäte tillfredsställt.
Sm ni säkert vet så håller jag Tarantino som en av vår tids bästa filmskapare. The Hateful Eight hör inte till hans fem bästa filmer, men det är fortfarande en riktigt bra film.
Betyg: 8/10
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar