Joe Doucett är ett fyllo och en rejäl skitstövel. Efter en riktig svinfylla så vaknar han en morgon upp instängd i ett rum utan någon som helst kontakt med omvärlden. Han vet inte varför han har hamnat där han är, och han vet inte vem som har gjort detta mot honom. Först efter 20 år släpps han ut igen. Han börjar då en jakt för att hämnas på den eller de som gjort detta mot honom, men också så söker han efter sin dotter som han i princip aldrig har träffat.
Till skillnad i finessen som finns i den koreanska förlagan där det finns mycket emotionell vånda för huvudpersonen, så har denna version istället blivit en hämnarefilm. Förvisso med en twist, men likväl så tappar filmen därmed en viktig dimension. Dessutom så blir vissa delar av handlingen lite ologiska/otrovärdiga på ett sätt som inte originalet led av. Spike Lee har dock valt att hålla sig ganska så nära originalets grundhandling, men för övrigt så är många av omständigheterna annorlunda från förlagan. Jag hade förmodligen tyckt bättre om nyinspelningen om jag inte hade sett originalet, men jag måste tillstå till alla er som läser detta: Välj inte att se den amerikanska filmen, utan se den koreanska. Det är en fantastiskt bra film! Till er som har sett originalet, så kan det vara idé att undvika nyinspelningen. Jag är övertygad att många av er kommer att avsky denna film, och att ni för allt i världen inte kan förstå hur jag kan ge den ett så pass bra betyg. Men Spike Lee får likväl oförtjänt mycket skit för den här filmen anser jag. Detta är en välgjord film som liksom originalet lämnar tittaren med en stor klump av ångest i magtrakten. Ett helgerån? Ja, absolut! Värd att se? Ja, jag tyckte det i alla fall! Rekommendation: Se originalet först i alla fall!
Betyg: 6/10
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar