Secondhand Lions (2003) Betyg: 6/10

Walter blir lämnad av sin mor hos hennes två excentriska morbröder. Den blyga killen hamnar initialt i en riktig kulturkrock hos dessa två robusta herrar, men efter ett tag så kommer han dem allt närmare. Deras tillvaro förpestas av släktingar och försäljare eftersom det sägs att de har massor med pengar.

Bra skådespeleri av Haley Joel Osmond (killen i The Sixth Sense), Michael Caine (Batman Begins, The Ciderhouse Rules och åtskilligt mer) samt Robert Duvall (Tom Hagen i The Godfather I, II, III).

Fantasifull film med mycket värme och humor. Inriktad mot en publik i yngre tonåren, och vissa delar av filmen känns lite väl matinéartade. Men för det mesta så är Secondhand Lions riktigt underhållande. Filmen påminner mej mer än lite grann om Unstrung Heroes, vilken är snäppet vassare med lysande skådespelare insatser av John Turturro och Michael "Kramer" Richards. Men Secondhand Lions är likaså en sevärd film.

Betyg: 6/10

She's The One (1996) Betyg: 7/10

Edward Burns är en annorlunda filmmakare så till vida att han verkligen brinner för sitt filmskapande så till vida att han gärna spelar in sina filmer med låg budget,ofta med sig själv i huvudrollen. Emellanåt så tar han en roll i någon stor Hollywoodrulle för att dra in lite stålar, och sen är han snabbt igång med att skapa nya egna filmer. Många jämför honom med Woody Allen, eftersom Burns filmer handlar mycket om relationer och utspelar sig i New York-miljö. Bägge dessa karaktäristika tilltalar mig och jag är således mycket förtjust i hans filmer.

She's The One är nog Burns den film där Burns haft tillgång till den största budgeten. Förutom att han fått med skådespelare som Cameron Diaz och Jennifer Aniston så har han också mirakulöst fått Tom Petty att göra hela soundtracket till filmen.

Filmen handlar om två bröder och deras relationer, och den ena broderns ex-fästmö som nu har en relation med den andra (gifta) brorsan. Det är inte så mycket handlingen i sig som gör filmen, utan det är äktheten och värmen i karaktärerna, och den sköna jargong som genomsyrar filmen. Precis som i alla Ed Burns filmer.

Jag är som ni förstår väldigt förtjust i Burns verk, och kan bara rekommendera alla att se några av hans filmer. Bland de andra finns t ex The Brother McMullen, Sidewalks of New York, The Groomsmen.

Betyg: 7/10

The Woman in Black (2012) Betyg: 6/10

Så var det dags för Daniel Radcliffe att försöka bygga vidare på sin karriär nu när filmserien om killen som kämpar mot den ondskefulle "han som inte kan nämnas" kommit till sitt slut. I The Woman in Black får han spela en helt annan roll, vilket måste vara en befrielse för honom. Daniel är den unge änklingen Arthur Kipps som lämnar sin som hon sin barnflicka när han måste åka iväg på en tjänsteresa. Han anländer till en liten by där han ska gå igenom huset efter en gammal kvinna som nyligen avlidit för att säkerställa att de har det allra senaste testamentet efter henne. Tämligen omgående så upplever han skrämmande saker, då han ser de spöken som finns i det gamla huset.

Radcliffe får verkligen bära filmen själv, för till stor del av filmen är han den enda skådespelaren. Det gör med äran i behåll, då han visar att han inte bara är en barnskådespelare som blivit vuxen. Om han bara kan slita sig loss för att bli ständigt förknippad med sin tidigare roll, så kan han nog få en hygglig karriär även i framtiden. Och genom att han gör roller som denna så börjar han ta steg i rätt riktning.

Som helhet så är detta en fullt kompetent skräckis/thriller, även om den kanske inte når de riktiga höjderna. Gillar du genren så ska du definitivt inte låta dej avskräckas för att Radcliffe spelar huvudrollen.

Betyg: 6/10

The Avengers 3D (2012) Betyg: 6/10

Så var det dags efter en rad individuella filmer om de superhjältarna The Avengers (Iron Man, The Hulk, Captain America, Thor). Rakt in i toppen på alla biobesökarelistor och hyllad till max. Förväntningarna var stora på en film som krävde ett antal prequels för att etablera karaktärerna innan den gick att göra.

Som en direkt fortsättning på Thor så möter vi hans onde styvbror Loki som kommit till Jorden för att förstöra och förslava dess innevånare. Nick Fury (Samuel L. Jackson) samlar ihop superhjältarna och bildar därmed The Avengers. Därefter följer ett enda långt slag.

I rollistan ser vi Robert Downey Jr (Iron Man), Mark Ruffalo (The Hulk), Scarlett Johansson (Black Widow) och Stellan Skarsgård. Många bra skådespelare, mycket bra action. Men inte tusan är det en sådan höjdare som många fans vill få den till. Klart bättre än flera av filmerna som kom före, och helt klart sevärd.

Betyg: 6/10

Burning Man (2011) Betyg: 7/10

Tom är kock, pappa, kvinnojägare och en skithög. Medan ett pärlband av kvinnor passerar så försöker han halvhjärtat återknyta till sin son. Burning Man är oerhört vasst berättad, vi får se fragment av händelser som skapar oss en bild av vem Tom är och hur allt hänger ihop. Men så börjar vi få ta del av nya fragment som gör att bilden åter blir allt svårare att få ihop. Riktigt bra manus av Jonathan Teplizky som även regisserat filmen.

Filmen börjar ganska ytligt med mycket sex och naket, men sen ballar den ur lite.....elller ska man vara allvarlig och säga att sen får den en lite djupare botten. Stark insats av Matthew Goode i rollen som Tom. Han är annars kanske mest känd för att ha varit med i Watchmen, och i en av mina sågningar - den bedrövliga Leap Year.

Behövde jag understryka att Burning Man rekommenderas varmt?

Betyg: 7/10

The Far Side of the Moon (La face cachée de la lune) (2003) Betyg: 3/10

Kritikerhyllad kanadensisk film på franska. Handlar om den gamla filosofistudenten vars mor precis har gått bort. I sitt sökande efter hur hans liv ska se ut i framtiden, så söker han kontakt med sin bror.

Ganska trist även om astronauttemat lyfte filmen en aning.

Betyg: 3/10

Death Proof (2007) Betyg: 8/10

Den andra delen av Grindhouse är Quentin Tarantinos Death Proof. Gjord i samma andra som Planet Terror http://bearpathmovies.blogspot.se/2012/05/planet-terror-2007-betyg-810.html

Här möter vi Kurt Russell som den psykotiske Stuntman Mike, som ger sig på tjejer med sin "dödssäkrade" bil. Men när han ger sig på Zoe och hennes kompisar så är det plötsligt han som är den jagade.

Väldigt underhållande gjord. Såklart en hel del bra dialog. Och även om Death Proof inte når den allra högsta Tarantinonivån så är det är en väldigt bra genrefilm. Se den utan alltför högra förväntningar och med en respekt för den genre den tillhör så kommer du att ha en kul stund.

Betyg: 8/10

Around the Bend (2004) Betyg: 7/10

Fyra generationer män, en av dem har inte varit delaktig i familjen på många år men dyker plötsligt upp. När gammelfarfar dör så får de andra tre ett uppdrag kring hans begravning, som är skapat för att föra dem närmare varandra. Men det finns en tråkig historik bakom, som inte är så lätt att överbrygga för dem.

Duktiga skådespelare (Christopher Walken, Michael Caine och Josh Lucas) i en välskriven film. Klart sevärd. Jag hade aldrig hört talas om den innan, och om ni råkar få chansen att se den - ta den.

Betyg: 7/10

Remember me (2011) Betyg: 7/10

Med ganska låga förväntningar så satte jag på den här filmen med den otroligt endimensionella tonårsidolen Robert "Twilight" Pattinson. Den hade ju trots allt fått en del hyggliga recensioner. Till min glädje så fick jag se en film som var betydligt bättre än vad jag kunde ana, och utan att direkt vara imponerad av Pattinson så måste jag medge att han fungerade i den här rollen. Det var nästan så att han kom upp i tvådimensionalitet.

Filmen handlar om det unga paret som båda två har ett tragiskt dödsfall i familjen med sig. Hon förlorade sin mamma i ett rån för 10 år sedan, då hon såg mamman bli nedskjuten vid en tunnelbanestation. Han förlorade sin bror för några år sedan, och han var den som hittade honom efter självmordet. Och det klickar mellan dem, fastän det finns yttre omständigheter som talar mot dem.

Remember me är romantisk, men inte den vanliga enkelspåriga smörjan. Det bästa med filmen var nog det fullkomligt oväntade slutet. Rekommenderas!

Betyg: 7/10

No Country For Old Men (2007) Betyg: 8/10

Sedvanligt bra film från Bröderna Coen. Såg om den efter några år, ocb den var minst lika bra idag. Handlar om en "bonnläpp" som råkar hamna på platsen för en misslyckad knarkuppgörelse där alla ligger döda. Han lägger vantarna på en väska med två miljoner dollar, men tyvärr så har han lämnat spår efter sig. Plötsligt så är han en jagad man.

Intressant nog så är det den psykotiska mördaren (spelad av Javier Bardem) den allra intressantaste karaktären. Bra är också Tommy Lee Jones som spelar sheriffen.

En de mest fascinerande sak med filmen är avsaknaden av filmmusik. Det gör att filmens lågmälda ton förstärks och nyanserna kommer fram på ett bra sätt. Filmen vann fyra Oscars, bl.a. för bästa regi, manus och även för bästa film. Det är ett måste att ha sett No Country For Old Men.

Betyg: 8/10

Man on a Ledge (2012) Betyg: 7/10

En inte alls oäven thriller om en man som checkar in på ett hotell och kliver ut på en avsats på 21 våningen för att hoppa ned och ta livet av sig. Han är en ex-polis som precis rymt från fängelset. Men det finns något mer bakom hans handling...

Med tanke på titeln så verkade Man on a Ledge oerhört korkad, men det var en kompetent och underhållande film. En glad överraskning således. I rollerna ser vi framför allt Sam Worthington (Avatar) som mannen på avsatsen, men också Kyra Sedgwick, Edward Burns, Elisabeth Banks och Ed Harris.

7an är måhända på gränsen till lite generöst, men Man on a Ledge var underhållande för sin genre.

Betyg: 7/10

Planet Terror (2007) Betyg: 8/10

Vapenbröderna Robert Rodriguez och Quentin Tarantino bestämde sig för att tillsammans göra en hyllning till grindhousegenren, dvs en B-film med stort innehåll av våld och sex. Precis som de paketerades på dessa biografer så gjorde herrarna varsin film som sedan (initialt) visades som en double feature. Eftersom det inte blev någon stor succé i USA så splittades filmerna upp och visades var och en i Europa, och det är på det sättet jag recenserar dem.

I den första filmen, Robert Rodriguez Planet Terror, få vi se en bland annat en gogo-dansös spelad av Rose McGowan (mest känd för att hon är ex-fästmö till Marilyn Manson) och hennes expojkvän The Wray (spelad av Freddy Rodriguez från Six Feet Under). Någon har råkat släppa ut ett biologisk vapen som förvandlar människor till människoätande zombies, och nu är det dags att bekämpa dem med alla tänkbara medel.

Handlingen är enkel, men Planet Terror är gjord med glimten i ögat och blir därför mycket charmig. Det är underbart att se hur filmen är medvetet "förstörd" så att vi får se den med en massa störningar och slitage överallt. Taffligt klippt som sig bör blir det en riktigt speciell upplevelse. I andra roller återfinner vi Bruce Willis, Tarantino, Josh Brolin, Jeff Fahey, Michael Biehn med flera.

Jag kan misstänka att det finns många som tycker att detta är en usel film, men jag tro att andra filmälskare kommer att (precis som jag) tycka att det här är riktigt bra och underhållande. Ingen riktig höjdare, men ett verkligt lyckat experiment.

En fotnot: missa inte de roliga trailers som ingår i paketet. De var för icke existerande filmer, även om den första av dem - Machete - efter några år faktiskt blev en riktig film. (se recension här: http://bearpathmovies.blogspot.se/2011/01/machete-2010-betyg-710.html)

Betyg: 8/10

Your Friends & Neighbors (1998) Betyg: 5/10

Tre par vars relationer knakar i fogarna. De tre männen är kompisar. Det hindrar dock inte en av dem att ragga på en av de andras fruar. Men ingen av de andra är sämre kålsupare, inte kvinnorna heller. Massor med sex. I huvudrollerna ser vi Ben Stiller, Aaron Eckhart, Jason Patric, Natassja Kinski och Cathererine Keener. Bitvis hyggligt underhållande, men ingen storfilm. I slutändan konstaterar jag att den inte säger mig så värst mycket.

Betyg: 5/10

This means war (2012) Betyg: 6/10

Två CIA-agenter bli satta på kontorstjänstgöring och börjar ägna tid åt nätdejting. Det vill sig inte bättre än att detvå kompisarna plötsligt dejtar (och blir kära i) samma tjej. Nu börjar duellen om hennes hjärta.

Inget djup, men fullt ut underhållande. Inte oväntat så fånar den till sig lite mot slutet, men inte så illa som man skulle kunnat frukta.

Betyg: 6/10

Hamilton - I Nationens Intresse (2012) Betyg: 5/10

Så var det dags igen. Efter elva års frånvaro från bioduken så dyker Carl Hamilton upp igen, nu gestaltad av Mikael Persbrandt. Filmen fokuserar på att hålla ett högt tempo och bra action, och kommer undan med det ganska bra. Persbrandt funkar riktigt bra i rollen, till skillnad från somliga andra som spelat Hamilton tidigare. (Syftar främst på den gubbiga version som Peter Haber framställde, men även Stefan Sauks försök. Den sistnämnda är förvisso en okej skådis, men han stämde inte in i rollen.)

Hamilton är ett bra svenskt försök i thrillergenren. Underhållande att se, även om den inte skulle ha nått upp på bio i Sverige överhuvudtaget om det hade varit en amerikansk produktion. Många ser den, många kommer att tycka om den. Och varför inte, det är en fullt godkänd film. Ett bra sätt att döda två timmar.

Betyg: 5/10

Millennium Trilogy (2010) Betyg: 4/10

När jag såg de svenska filmerna om Lisbeth Salander så kändes det emellanåt som om jag saknade vissa viktiga delar från böckerna. Jag såg därför fram emot att få se de förlängda tvserie-versionerna. Och mycket riktigt, här får man lite mer på sina ställen. Problemet är bara att tempot är för lågt och att det bitvis är taffligt berättat. Efter att ha sett David Finchers strålande filmatisering av den första boken, så inser jag hur bristfälliga del 2 och 3 är. Att stoppa in mer material i dessa delar, sänker verkligen dem rejält. Att läsa (om) böckerna är att föredra. Det tänker i alla fall jag göra inom kort.

Betyg: 4/10

Barry Munday (a.k.a. Family Jewels) (2010) Betyg: 6/10

Barry är en notorisk brudraggare. En dag raggar han på en minderårig (?) tjej på en bio. Då hennes pappa kommer på Barry med dottern drämmer han en trumpet (!) i skrevet på honom. Barry vaknar upp på sjukhus några timmar senare och har fått båda sina testiklar bortopererade pga skadorna. Strax därefter får han ett brev från en advokat angående att gjort en tjej gravid. Barry har dock inget minne av tjejen alls...

Ovanlig öppning i bra tempo, bitvis rätt kul men vissa partier i filmen är sega och förutsägbara. Som helhet - klart sevärd. Patrick Wilson spelar huvudrollen, uppbackad av bl a Judy Greer, Billy Dee Williams (Lando Calrissian), Malcolm McDowell (A clockwork orange) och Cybill Sheperd.

Betyg: 6/10

Chronicle (2012) Betyg: 7/10

Superhjältefilm gjord med låg budget. Här möter vi tre killar som under sitt sista år på high school kommer i kontakt med något märkligt (utomjordiskt) i en grotta. Plötsligt så märker de att de har fått häpnadsväckande krafter. Men när man inte vet vem man själv är så visar det sig vara väldigt svårt att förstå hur man ska hantera allt.

Om man förväntar sig snygga glättiga CGI-uppvisningar så kommer man förmodligen bli besviken. Istället får man en film som fokuserar på den inre resan hos våra nyblivna superhjältar. Jag tyckte mycket om Chronicle, och med rätt förväntansbild så tror jag att många andra skulle uppskatta att man gav den chansen.

Betyg: 7/10

New Year's Eve (2011) Betyg: 5/10

Ensemblefilm som utspelar sig i New York en nyårsafton. Temat är såklart kärlek. Vi får t ex se de två singlarna som fastnar i en hiss tillsammans, och som genast tycker illa om varandra.

Känns som ett försök att göra en Love Actually, vilket man såklart är medvetna om och skojar om i filmen. Många välkända skådespelare som Robert De Niro, Hillary Swank, Michelle Pfeiffer, Halle Berry, Jessica Biel, Seth Myers, Jon Bon Jovi, Ashton Kutcher, Sarah Jessica Parker...ja listan kan göras hur lång som helst. Men det räcker inte. Många gånger så är en så här kändistät rollista ett stort varningstecken.

New Year's Eve är inte dålig, utan klart medelmåttig.

Betyg: 5/10

The Smurfs (2011) Betyg: 3/10

Så var det dags för en ny film om Smurfarna. Den första som får datoranimerad behandling. Jagade av den ondskefulla trollkarlen Gargamel så hamnar smurfarna genom en portal i New York City. Där bli de kompisar med Patrick och hans fru. Men Gargamel är dem på spåret.

Ganska trist historia faktiskt. Inte särskilt spännande, inte särskilt kul.

Betyg: 3/10

30 grader i februari (2012) Betyg: 8/10

Riktigt bra svensk Tv-serie om svenskar i Thailand. Vi möter killen som söker kärlek och en familj, den ensamstående mamman som haft en stressrelaterad stroke och som beslutat sig flytta dit med sina två döttrar, samt den 60-åriga kvinnan som passar upp på sin eländigt otrevlige rullstolsbundne man.

30 grader i Thailand har mycket charm, men framför allt ett rejält mörker. Så snart man börjar skönja en ljusning i någon karaktärs liv så kommer det ett nytt bakslag. Det är ett steg framåt och två steg tillbaka. Det gör att 30 grader sticker ut rejält från den mesta svenskproducerade dyngan. Många bra skådespelareinsatser, men Kjell Bergkvist är lysande vidrig.

Rekommenderas varmt. Snudd på en 9a!

Betyg: 8/10

Submarine (2010) Betyg: 7/10

Oliver hör inte till de coola killarna, men en dag så är det en tjej i skolan som visar ett visst intresse för honom. Han fokuserar på att vinna henne. Samtidigt så har hans föräldrars förhållande gått i stå.När mammans gamla pojkvän flyttar in i huset bredvid så få Oliver dessutom en utmaning i att försöka hålla mamman ifrån honom.

Bra och ohollywoodsk film.

Betyg: 7/10