Sons of Anarchy Säsong 1-7 (TV-serie) Betyg: 7

Tv-serie om ett motorcykelgäng i Kalifornien. De livnär sig på illegal vapenförsäljning och en hel del av deras förehavanden går långt utanför lagens råmärken. Men serien handlar väldigt mycket om deras privatliv och relationer. Givetvis så trasslar deras laglösa liv till det så att det ger konsekvenser även för deras nära och kära. Det är balansen mellan dessa världar som gör serien verkligt intressant. Det är fascinerande hur snabbt man börjar hålla på dem och hoppas att de ska klara sig undan utan konsekvenser trots att de har begått grova brott.

Serien är föredömligt bra castad. Charlie Hunnan spelar huvudpersonen Jax. Ron Perlman spelar hans styvpappa och MC-klubbens ledare Clay. Båda är riktigt bra i sina roller, men jag blir allra mest imponerad av Kate Segal som spelar Jax mamma Gemma. Kate vet ni alla vem hon är. Hon spelade nämligen Peggy Bundy i Våra värsta år (Married with children). Här får man se en helt annan sida av hennes skådespelartalang i en 100% seriös roll. Hon är riktigt riktigt bra!! (Hon vann också en Golden Globe för denna roll.) Det finns flera andra fascinerande karaktärer som är välspelade. En del av seriens charm är att de fått ihop ett så spännande persongalleri.

Sons of Anarchy är bitvis en suverän tv-serie. Dock så går en del säsonger lite på halvfart och det blir faktiskt lite väl utdraget till slut. Det gick inte att sluta titta på den för man ville verkligen veta hur det skulle gå för karaktärerna. När den är som bäst så är den värd två betyg högre.

Betyg: 7/10

The Grimsby Brothers (a.k.a. Grimsby) (2016) Betyg: 8/10

Okej, jag älskar Sacha Baron Cohen. Vem, säger kanske du? Borat och Ali G! Aha, då är alla med. Efter att ha gjort ett gäng filmer där han interagerar med intet ont anande "vanliga människor" så har han blivit så igenkänd att han nu får fokusera på att göra "normala" spelfilmer. Nu vet jag inte om det är så värst mycket som är normalt med The Brothers Grimsby, men ändå...

Sacha spelar Nobby, en engelsk arbetsklasskille som i barndomen förlorade sin bror och som sedan dess har han letat efter honom. Plötsligt får han upp ett spår och ger sig av för att hitta honom. Det visar sig att hans bror Sebastian (Mark Strong) är en hemlig agent. Plötsligt så dras Nobby in en jakt på liv och död tillsammans med sin ofrivillige bror.

Storyn är på sätt och vis ganska ointressant. Det är situationerna som Sacha försätter sig och brodern i som gör filmen underhållande. På samma sätt som i hans tidigare produktioner så har han en sällan skådad känsla för det absurda, och han är som ni säkert vet inte rädd för att gå över gränser och chockera. Visst är det pubertalt och definitivt fjantigt emellanåt, men det är också sjukt roligt (med betoning på sjukt!).

Jag rekommenderar en och en halv timmes skratt tillsammans med Bröderna Grimsby.

Betyg: 8/10

We Are Twisted Fucking Sister (2014) Betyg: 7/10

De flesta av oss känner Twisted Sister som bandet som slog igenom några år in på 80-talet med hits som I Wanna Rock och We're Not Gonna Take It. Den här filmen handlar om en tid långt före detta. Faktum är att berättelsen slutar med god marginal innan deras stora kommersiella genombrott. Och trots att filmen är fullspäckad med deras musik, så är får vi inte höra de "sentida" låtarna. Detta kanske en del av er tycker låter som en trist och ointressant film. Sanningen är att ni kunde inte ha mer fel. Filmen berättar om när bandet i mitten på 70-talet börjar bygga upp en stor grupp fans som följer dem i och omkring New York där bandet bildades. Det är fascinerande att höra om hur de lyckas sälja ut klubbar med flera tusen personer trots att de inte ens hade fått ge ut en skiva. Skivbolagen ville inte ens ta i dem med tång trots att de hade så många trogna fans. Gruppen lever utan problem på sin musik under flera år men börjar till slut att fundera på att ge upp och lägga ned bandet eftersom de känner att de aldrig kommer att kunna få ta nästa steg.

Storyn är riktigt fascinerande och mycket sevärd. Ska man var kritiskt till det hela så är det väl så att filmen inte är riktigt lika bra som själva storyn. Definitivt sevärd för alla rockfans, oavsett vad man har för åsikt om 80-talets överexponerade Twisted Sister.

Betyg: 7/10

Three Kings (1999) Betyg: 3/10

Kuwaitkriget håller på att ta slut. Några amerikanska soldater får nys om ett ställe där Saddam har guld gömt och ger sig av för att försöka hitta det.

Three Kings försöker att vara rolig, spännande, känslosam och cool kors och tvärs. Det blir sällan bra! Och Three Kings lider rejält av detta. George Clooney, Mark Wahlberg och Ice Cube är osedvanligt bleka i filmen. Inte mycket som är på plussidan alls faktiskt.

Betyg: 3/10

T2 Trainspotting (2017) Betyg: 8/10

20 år senare så fick Trainspotting oväntat en uppföljare med det underfundiga Schwarzeneggerflirtande namnet T2. Det var med stort intresse och lika stor skepsis som jag gav mej an att se uppföljaren. För visst så kände jag till att Irvine Welsh som skrev boken som låg till grund för den första filmen efter hand har skrivit ett par nya böcker med karaktärerna från den. Det har varit rykten om att regissören Danny Boyle har lekt med tanken att göra en film till, men det var några år sedan jag hörde dem. Till härom året, då det aviserades att en uppföljare skulle spelas in.

Vad i hela världen ska man kunna addera till den första filmen frågade jag mig. Det kändes fullkomligt överflödigt, och sannolikt med en kass film som följd...

T2 utspelar sig 20 år efter den första filmen. Renton som kom iväg med pengarna har levt utomlands, men kommer plötsligt tillbaka till Skottland. Där konfronteras han med sina gamla vänner. De som han stal pengar för. Medan han med dessa som bas har lyckats bryta sig loss från sitt gamla liv, så har vännernas liv utvecklats på ett mer förutsägbart sätt.

Chockerande nog så är T2 nästan lika bra som den första filmen. Den är precis så bra som man kan hoppas och önska sig att en toppfilms uppföljare ska vara, men som så få klarar av att leva upp till. Den flirtar ytterst smakfullt med den första filmen, istället för att överexponera oss för nostalgi. Jag är grymt imponerad! Åter igen så snuddar filmen på ett snäpp bättre betyg, men det känns respektfullt och likaså korrekt att den ska ha ett snäpp lägre betyg än föregångaren.

Betyg: 8/10

Trainspotting (1996) Betyg: 9/10

Ett gäng ungdomar utan en tro på någon som helst mening med livet driver runt i Edinburgh. Droger är en del i vardagen, liksom brott.

Lysande film som på ett stundtals humoristiskt, stundtals skrämmande sätt visar upp baksidorna med att ta heroin utan att på något sätt försöka glorifiera det. Renton (Ewan McGregor) vill ha något mer i livet och försöker att hitta en väg ut, medan några av kompisarna kanske inte ens tänker tanken. De umgås med den kriminella psykopaten Begbie som är drogmotståndare. Ja, inte alkohol då såklart.

Ewan är riktigt bra i rollen, men det är Robert Carlyle som spelar Begbie som stjäl i princip varenda scen som han medverkar i.

Otroligt bra film snudd på allra högsta betyg. Fantastiskt bra manus (Oscarsnominerat), bra berättat med grym filmmusik som vävs in strålande i filmen (Hej Iggy Pop!).  Om du mot all förmodan missade denna 90-talsfilm så är det aldrig för sent att ta ikapp det nu. Och den är definitivt värd att se om, flera gånger.

Betyg: 9/10

Quick Change (1990) Betyg: 7/10

Komedi från 1990 med Bill Murray i huvudrollen,  uppbackad av Randy Quaid och Geena Davis. Bill spelar Grimm som klädd som en clown går in på en bank i NYC precis vid stängningsdags och rånar den. Polisen kommer och det blir en gisslansituation, men Grimm har en smart plan på hur han ska ta sig därifrån. Men det visar sig att det svåra var inte att ta sig ut från banken, utan att ta sig från New York.

Som jag ofta påpekat så åldras ofta komedier dåligt. Det var dock inte fallet för Quick Change, som i mångt och mycket känns helt modern. Bra film!

Betyg: 7/10