söndag 31 juli 2011

X-men: First Class (2011) Betyg: 7/10


X-men har fått en prequel. I First Class får vi möta Charles Xavier (Professor X) och Erik Lehnsherr (Magneto) före det att de har blivit de karaktärer vi idag är vana att se dem som. Vi får deras bakgrundshistorier och vara med när de startar sin skola. Naturligtvis så finns det även en "bov" med i filmen. Den ondskefulla Sebastian Shaw försöker att starta ett världskrig mellan USA och Sovjetunionen (filmen utspelar sig mestadels under 60-talet).

Bryan Singer som regisserat flera av de andra filmerna, har haft en vakande hand över First Class också. Men det är Matthew Vaughn (Kick-Ass, Layer Cake) som har regisserat. Mycket kompetent. First Class är en av de absolut bästa X-men-filmerna enligt mig. Rekommenderas om du gillar action efter serietidningsförlaga.

Betyg: 7/10

lördag 30 juli 2011

Malfunkshun - The Andrew Wood Story (2005) Betyg: 5/10


Det var en gång före det att Seattle dominerade musikvärlden med grungevågen. Ett par av killarna som nu spelar i Pearl Jam var då med i bandet Mother Love Bone, och skulle precis släppa sin debutplatta Apple. Världen låg för deras fötter, men så dog sångaren Andrew Wood efter en överdos heroin och bandet upplöstes. Apple släpptes postumt. Killarna spelade in en hyllningsplatta till Andrew (Temple of the dog) tillsammans med Chris Cornell (Soundgarden, Audioslave) och bildade snart det nya bandet Pearl Jam.

Filmen Malfunkshun berättar sagan om den karismatiske sångaren Andrew Wood, som var en stjärna som bara inte slagit igenom än. Eftersom Mother Love Bone inte fått ut sin skiva så finns det inte så mycket filmade intervjuer med Andy, utan vi får möta honom genom en del hemmavideos av blandad kvalitet och genom de som kände honom. Förutom familjen så intervjuas flera välkända Seattlemusiker.

Jag har länge varit ett stort fan av Andrew Woods musik, och har fascinerats av hans tragiska livsöde. Filmen har precis släppts på DVD, efter många års väntan. Mina förväntningar var såklart höga. Tyvärr så blev jag lite besviken på Malfunkshun. Filmen känns lite för amatörmässigt gjord. Men jag är glad att den äntligen har släppts. Inte minst p.g.a. att limited-utgåvan av DVDn innehåller 2 CD-skivor med musik, varav den ena är Andys soloinspelningar som tidigare aldrig funnits tillgängliga. Kanske kommer jag med tiden att uppskatta filmen ännu mer. Men som film så är den nog huvudsakligen intressant för de som redan känner till Andrew och Mother Love Bone, eller fans av Pearl Jam och Soundgarden.

Betyg: 5/10

Sucker Punch (2011) Betyg: 3/10


Två systrars mor dör. Styvfadern förgriper sig på dem och i en uppgörelse med honom så omkommer den ena systern. Den andra systern placeras på ett mentalsjukhus av styvfadern. Fem tjejer på en slavbordell försöker fly därifrån. Samma fem tjejer utkämpar fighter i en fantasyvärld. Hur hänger allt samman?

Zach Snyder (300, Watchmen) har skrivit och regisserat Sucker Punch. Filmen är ganska smart berättad, och visuellt så innehåller den många snygga scener. Även om jag tyckte att en hel del av specialeffekterna var alldeles för datoraminerade, till sitt utseende. Kanske var detta ett medvetet val, eller var det en för låg budget?

Sucker Punch har ett antal brister. Storyn är för tunn, den innehåller en hel del trist och medioker action. Vissa sekvenser är ganska bra, som till exempel öppningsscenen. Men det här var inte min kopp av te.

Betyg: 3/10

söndag 24 juli 2011

Run Fatboy Run (2007) Betyg: 3/10


Dennis lämnade sin gravida fästmö vid altaret. Fem år senare så ångrar han sig rejält. Han är en loser, som träffar sin son regelbundet och försöker hålla en vettig relation med mamman, även om han helst vill ha tillbaka henne. Men nu har hon träffat en ny man. Helt plötsligt så har Dennis förbundit sig att springa ett maraton, trots att han är fruktansvärt otränad.

Bland Simon Peggs filmer finns flera som jag gillar, Hot Fuzz, Shaun of the dead och Paul. Run Fatboy Run är lågvattenmärket i hans produktion. Det är en extremt ordinär komedi, med mestadels riktigt trista och förutsägbara skämt. David "Ross i Vänner" Schwimmer har förresten regisserat filmen.

Betyg: 3/10

fredag 22 juli 2011

Some kind of monster (2004) Betyg: 6/10


Rockgruppen Metallica står på höjden av sin karriär. Deras basist Jason Newstead har precis bslutat sig för att lämna bandet, och de står inför att påbörja inspelningen av en ny skiva tillsammans med producenten Bob Rock. De har beslutat sig för att dokumentera processen i en dokumentärfilm. Dessutom så har de anlitat en psykolog som ska hjälpa dem att bli starkare som ett team. Men slitningarna inom bandet kommer snabbt upp till ytan, och när sångaren James Hetfield plötsligt lägger in sej på rehab så blir förvirringen total. Ska Metallica överleva som band?

Filmen är en annorlunda rockdokumentär, eftersom den har väldigt högt fokus på personrelationer. Anspänningen blir särskilt stor när trummisen Lars Ulrich sitter ned tillsammans med bandets originalgitarrist Dave Mustaine, som fick sparken från bandet p.g.a. sina alkoholproblem i början på 80-talet. Dave, som sedermera fick enorma framgångar med sitt eget band Megadeth, har uppenbarligen aldrig kommit över detta och har sedan levt sitt liv i skuggan av superstjärnorna Metallica. En annan nyckelscen är när Metallica träffar sin nya basist Robert Trujillo och berättar för honom vilka "villkor" han får som medlem i Metallica.

Some kind of Monster är inte bara för Metallicafrälsta. Den är intressant ur ett gruppdynamiskt perspektiv. Men filmen blir lite för lång. Mycket sevärd!

Betyg: 6/10

torsdag 21 juli 2011

Dave Chapelle's Block Party (2005) Betyg: 1/10


Dave Chapelle är ibland riktigt kul i sin TV-show. Därför tyckte jag att Block Party verkade lovande, utan att ha läst något om den. Block Party är en dokumentation över när DC sätter ihop en musikfestival i New York. Vi får se uppträdanden. Dessutom så är det en massa egoboosting för Chapelle när han åker runt i sin hemstad och bjuder med folk att komma på festivalen. När det står Chapelle så hoppades jag få skratta lite, men det var det inte tal om. Musiken består av hip-hop, vilket inte är min genre. Så det här var fullkomligt ointressant (trots att Michel Gondry regisserat).

Betyg. 1/10

Valkyrie (2008) Betyg: 6/10


Mot slutet av andra världskriget så har ett antal högt uppsatta tyska officerare gått sammans i en komplott för att döda Hitler. Trötta och ledsna på nazisternas beteende, så vill de återupprätta den Tyska nationens namn i världen. Aktionen leds av Stauffenberg, en krigsskadad relativt ung officerare spelad av Tom Cruise.

Valkyrie är regisserad av Bryan Singer (The Usual Suspects, X-men) och är baserad på verkliga händelser. För att vara en film som behandlar andra världskriget och nazismen så håller den ett ganska högt tempo och är rätt lättillgänglig.

Betyg: 6/10

onsdag 20 juli 2011

The Illusionist (2006) Betyg: 8/10


Magikern Eisenheim är kär i adelskvinnan Sophie, som han känt sedan barndomen. Efter 15 år utomlands så har han återvänt till Wien. Sophie är nu trolovad med landets kronpris. När Eisenheim uppträder med sin fantastiska föreställning så drar han till sig kronprinsens uppmärksamhet. Men i sin strävan att återförenas med Sophie så drabbas han av tragedi.

Ed Norton fullkomligt äger den här filmen i rollen som Eisenheim. Nåja, kanske i samspel med den likaså briljante Paul Giamatti som polischefen. För det här är en riktigt bra film. Eisenheims illusioner är otroligt bra. Den här filmen har jag sett flera gånger och det kommer att bli flera gånger.

Betyg: 8/10

Hall Pass (2011) Betyg: 5/10


Två killar runt 40 får en frivecka från sina äktenskap där de kan göra precis vad de vill. De ger sig ut på raggningsstråk, men är det så kul som de drömde om när de gick och spanade på brudar för bara några dagar sedan?

Bröderna Farrelly som tidigare gjort lyckade komedier som Dumb & Dumber, There's something about Mary och Me, Myself and Irene har åter igen gjort en mellanfilm. Hall Pass är lite för ordinär och inte tillräckligt kul för att matcha de tre nämnda filmerna. Owen Wilson och Jason Sudeikis (Saturday Night Live) spelar huvudrollerna på ett bra sätt, men blir utklassade av sina fruar som spelas av Christina Applegate och Jenna Fischer (Office US).

Hall Pass är helt klart en habil komedi och den innehåller en del skratt, men den sticker inte ut. Prosit!

Betyg: 5/10

Änglagård - Tredje gången gillt (2010) Betyg: 2/10


Tredje filmen om Fanny Zander och Änglagård. I den här får vi 16 år senare möta Fannys dotter Alice som efter att ha växt upp utomlands nu vill lära känna sitt ursprung i Sverige. Vem är hennes morfar? Mer soppa på samma spik. Tyvärr så finns det inte ett manus att ens fylla halva den här filmen. Mediokra skådespelarinsatser av den fruktansvärt överskattade Helena Bergström och den träige Rikard Wolff. Det som räddar filmen från ett ännu sämre betyg är att de backas upp en några riktigt bra skådespelare som gör att vissa scener blir rätt bra. I andra scener är dialogen så bedrövligt torftig att man mår illa. Vore tacksamt om Colin Nutley slutade mjölka den här kassakon snart.

Betyg: 2/10

Rango (2011) Betyg: 7/10


Charmig animerad film där Johnny Depp gör huvudpersonen Rangos röst. Rango är kameleontödla som trillar ut från bilen han åker i (ja, han är ett husdjur) och hamnar mitt ute i en öken. Där träffar han Beans (Isla Fisher) och i hennes hemstad Dirt får han initialt problem att passa in. Men kameleont som han är så blir han snart en hjälte och utses till Sheriff. Men Dirt lider av akut vattenbrist och nu blir det den nye Sheriffen som får ansvar för att försöka lösa problemet.

Snyggt animerad, kul karaktärer, bra röster (förutom ovan nämnda t ex Ned Beatty, Bill Nighy, Alfred Molina, Abigail Breslin, Harry Dean Stanton och Ray Winstone). Jag hade riktigt kul när jag såg Rango. Det tror jag att du med kan ha!

Betyg: 7/10

Natural Born Killers (1994) Betyg: 7/10


Quentin Tarantino skrev manus till Natural Born Killers och försökte få regissera den själv. Eftersom han vid den tidpunkten inte hade blivit den etablerade stjärna han är idag så misslyckades ambitionerna. Istället så fick Oliver Stone nys om manuset, och skrev om det. Quentin var initialt bitter gentemot Stone, men med tiden så har han släppt detta, och enbart konstaterar: "NBK är inte längre min film, utan Oliver Stones." En hel del av filmens dialog är dock fortfarande Tarantinos.

Natural Born Killers är filmen om Mickey och Mallory Knox, ett ungt par som är ute på en riktig mördarresa, bokstavligen talat. Efter att ha mördat hennes föräldrar så fortsätter de att döda människor runt om Amerika. När filmen kom så fick den enorm kritik för dess många våldsamma scener. Filmens fokus är dock en besk kritik på det amerikanska mediasamhället, och dess glorifiering av kriminella. NBK är berättad på ett annorlunda sätt, den är ett collage av olika berättarstilar och bildspråk. Väldigt läckert gjort. Men efter ett tag så blir det ändå lite själlöst, och del två av filmen är bitvis lite för utdragen. Woody Harrelson gör kanske sitt livs roll som Mickey Knox och Juliette Lewis är strålande som hans älskade Mallory. Man ska inte heller förringa de lysande insatserna som Tommy Lee Jones, Robert Downey Jr och Tom Sizemore gör.

Jag tyckte bättre om den här filmen för ett par år sedan. Nu är jag kanske något mer kräsen. Men det är fortfarande en mycket bra och sevärd film.

Betyg: 7/10

Orange County (2002) Betyg: 6/10


Shaun vill bli författare och han vill studera vid Stanford University. Pga ett misstag från hans nuvarande skola så blir han inte antagen. Hans liv raseras. Han gör desperata försök för att rätta till detta, men hans struliga familj gör inte situationen lättare.

Tom Hanks son Colin spelar huvudrollen, medan Jack Black spelar brodern. En rätt bra komedi, utan att sticka ut som något exceptionellt.

Betyg: 6/10

onsdag 6 juli 2011

Rabbit Hole (2010) Betyg: 8/10


Det gifta paret Becca och Howie (Nicole Kidman och Aaron Eckhart) försöker hantera förlusten av sin 4-årige son som nyligen omkommit. Kan man gå vidare i en relation och i livet efter en sådan händelse?

Vackert och mörkt drama med teaterkänsla. Riktigt sevärd.

Betyg: 8/10

21 Grams (2003) Betyg: 7/10


Det är de små besluten som ger stora konsekvenser i livet. En f.d. kåkfarare (Benicio Del Toro) råkar köra över en man och hans två döttrar. Alla tre avlider. Mannens hjärta doneras till matteläraren (Sean Penn) vars flickvän kämpar för att bli gravid. Änkan (Naomi Watts) till hjärtdonatorn lever sitt liv som i en koma. Men så korsas deras vägar igen...

Filmen är gjord av teamet Iñárritu/Arrigata som även gjort Amores Perros och Babel. Det är en väldigt snyggt berättad film. Första halvtimmen är det svårt att hänga med vad som händer i filmen. Det är många karaktärer och handlingen hoppar fram och tillbaka i tiden. Men efter en dryg halvtimmes förvirring så är man fast i filmen. Kanske lider den något av att den i slutändan känns något lång (drygt 2 timmar), för mitt i filmen tycker jag att det känns som en riktig toppfilm.

Benicio Del Toro är alldeles lysande som nyfrälst buse. Sean Penn och Naomi Watts är aldrig dåliga, så skådespelareinsatserna är på hög nivå.

Betyg: 7/10

tisdag 5 juli 2011

Women in Trouble (2009) Betyg: 4/10


Porrstjärnan Elektra upptäcker att hon är gravid, psykiatikern Abby upptäcker att hennes man är otrogen med en av hennes patienter, två prostituerade råkar se något som de inte skulle se, en flygvärdinna blir uppraggad av en rockstjärna. Hur hänger allt detta ihop? Mer än vad man vid en första anblick tro.

En ensemblefilm utan några riktiga stjärnor. Visst är det många ansikten man känner igen, en del är bra i sina roller men några är ganska dåliga. Efter en lite trevande start så tar Women in Love sig och blir en ganska hygglig filmupplevelse.

Betyg: 4/10

måndag 4 juli 2011

How Do You Know (2010) Betyg: 4/10


Softballstjärnan Lisa (Reese Witherspoon) fastnar i ett kärleksdilemma. Är det pojkvännen Matty (Owen Wilson) en superstjärna i baseball eller George (Paul Rudd) killen vars liv precis har raserats, som är hennes drömmars man?

En fullkomligt ordinär kärlekskomedi med några bra skådespelare, förutom nämnda så är Jack Nicholson med i rollen som Georges pappa. Inget att skriva hem om, men ändå långt ifrån en dålig film. Owen Wilson är riktigt kul som urpuckad sportkille. Reese är en lysande skådespelare som fungerar lika bra i drama som i en komedi som denna.

Betyg: 4/10

söndag 3 juli 2011

Tonari no Totoro (Min granne Totoro) (1988) Betyg: 1/10


En riktigt tjusigt tecknad japansk film med fantastiskt hög betyg på IMDb. Detta måste ju bli en enorm upplevelse!? Eller?

Nej tyvärr! Filmen är i fullständig avsaknad av handling. Tonari no Totoro är långsam och trist! Komplett överskattad! Endast för filmpretton!

Betyg: 1/10

lördag 2 juli 2011

The Illusionist (2010) Betyg: 4/10


En åldrande trollkonstnär i Paris förlorar sitt arbete och beger sig utomlands. Han kommer till England, men misslyckas och får istället söka sig upp emot Skottland där det går lite bättre för honom. Där träffar han en städerska och dessa två beger sig iväg tillsammans trots att de inte pratar samma språk. Hon verkar dock inte förstå att hans trollkonster är illusioner och inte äkta magi. I hans ekonomiskt trängda situation blir hon en belastning för honom.

Filmen är baserad på ett 50 år gammalt manus som Jacques Tati skrev men som aldrig blev filmat. Efter många år så blev det istället en väldigt snygg animerad film. Men filmen som sådan är bara okej och inte mer.

Betyg: 4/10

Casino Royale (1966) Betyg: 1/10


En av de första James Bond-filmerna var ingen actionrulle med Sean Connery. Istället så var det en komedi med David Niven (och även Peter Sellers) i rollen som 007. Det här är så värdelöst att klockorna stannar. Tack och lov så gjordes som bekant en bra nyspelning av den här filmen för ett par år sedan, då man gick tillbaka till Ian Flemings bok med samma titel. Ödsla inte bort tid på den här skitfilmen, för den är varken spännande eller rolig.

Betyg: 1/10