Gangstern Vincent Vega har nyligen kommit hem efter några år där han behövt hålla sig undan lagen och befunnit sig i Amsterdam. Tillsammans med kollegan Jules är han nu ute på ett jobb för deras chef Marcellus Wallace. Dessutom ska Vincent eskortera Marcellus fru Mia ut på en kul kväll medan hennes make är bortrest. Parallellt med detta möte vi den neddekade boxaren Butch Coolidge som gjort en deal med Marcellus om att lägga sig i nästa match.
När Pulp Fiction kom var den fullkomligt överrumplande och banbrytande i amerikansk film för de stora massorna. Visst har Tarantino genom åren "samplat" en hel del handling, berättarsätt med mera från sina egna idoler. Men dessa filmer är från t ex Japan, Hongkong, Italien och de flesta filmtittare är befriade från att ha sett dessa filmer. Tarantino lånar med hjärta och respekt, och det gör att det fungerar i mina ögon.
Två av mina favoritsaker med Pulp Fiction är den icke-linjära berättarstilen och hur dialogen är så storslagen att i princip varenda person som är med framstår som en huvudperson under hela tiden han/hon är syns på duken. Filmen återgav John Travolta en betydelsefull filmkarriär, något som han under flera år varit helt utan. Istället såg vi honom i bleka (förvisso populära) skräpfilmer som "Look who's talking". Filmen gav Samuel L. Jackson sitt stora genombrott, liksom Uma Thurmans. Man ska inte heller ignorera Bruce Willis fina insats. Men det är Tarantinos fantastiska manus och dialog som är den mest lysande stjärnan i filmen. Många missar dock att detta skrev tillsammans med hans dåvarande kompis Roger Avary som efter detta haft svårt att matcha framgångarna. Man kan undanta den vassa Killing Zoe, som förvisso inte vart någon stor publik framgång, men likväl är en fantastisk film.
Pulp Fiction håller lika bra idag som för 20 år sedan. Var det länge sedan du såg den? Se om det för allt i världen. Du kommer inte att ångra dej, jag lovar!
Betyg: 10/10
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar