The Wolfman (2010) Betyg: 3/10

Varulvar i 1800-talets i England. Skådespelaren Lawrence Talbot får reda på att hans bror är saknad och han lämnar London för att ge sig av mot hembyn. Väl där får han reda på att brodern har hittats död. Lawrence kan inte släppa detta utan bestämmer sig för att lösa mysteriet. Ja, mycket roligare än så här blir det inte. Tvärtom så blir det allt mer ointressant ju längre filmen fortlöper. Trots att lysande skådespelare som Benicio Del Toro och Anthony Hopkins är med i filmen så lyfter den aldrig riktigt. Kanske är det helt enkelt så att en film om varulvar idag är alltför ointressant!? Filmen är välgjord, men varken en höjdare eller en katastrof.

Betyg: 3/10

Knight and Day (2010) Betyg: 3/10

Vad sägs om Tom Cruises senaste blockbuster? Här teamar han upp med Cameron Diaz i rollen som den jagade agenten som råkar få en oskyldig tjej (Diaz) inblandad i diverse äventyr. Full fart hela tiden. Engagerande? Nej, inte särskilt. Bra action? I alla fall inget vi inte sett förut. Bra story? Nej det kan man nog egentligen inte påstå. En av Toms bästa roller? Nej, inte det heller. Den är en typisk storbudget Hollywoodrulle som garanterat drar in en hel del friska kulor på Cruises bankkonto. Tyckr jag att ni ska se den. Bara om ni vill ba en stunds ganska hjärndöd action. Som sådan är den fullt funktionell. Men det är inget ni kommer att minnas efter ett par veckor, och det kommer ni sannolikt att vara glada för.

Betyg: 3/10

Gainsbourg (2010) Betyg: 7/10

Framför allt under 60-talet var Serge Gainbourg en av de stora franska artisterna. Idag är han kanske lite bortglömd, och helt ärligt så har han väl aldrig varit gigantisk utanför den fransktalande världen. Men en stor artist var han likväl. Och en fascinerande personlighet. I den här filmen som skildrar hans liv får man se hur han som judisk grabb växer upp i det av tyskarna ockuperade Paris. Efter en tid som extremt talangfull konstnär beslutar han sig för att satsa på musiken. Han får sitt genombrott när stora franska artister börjar spela in hans låtar. Brigit Bardot, som han även hade en väldokumenterad kärleksaffär med, var en av sångerskorna han skrev för. Gainsbourgs liv är kantat av vin, kvinnor och sång, precis som det ska vara för en stor artist. Men hans tillvaro skuggas ständigt av känslan att inte räcka till och att inte höra till. Detta speglas i filmen otroligt smart genom att man får se en gestalt som är en nidbild av honom själv som hans ständiga följeslagare och diskussionpartner. Joann Sfar som debuterar som regissör och manusförfattare med Gainbourg har verkligen lyckats bra. Likaså strålande är Eric Elmosnino i huvudrollen. Kanske tappar filmen tempo lite emellanåt. Likväl så är den ett fascinerande porträtt av en fascinerande artist.

Betyg: 7/10

Max & Mary (2009) Betyg: 8/10

Åttaåriga Mary växter upp i Australien på 1970-talet med sin skåpalkis till mamma och sin mentalt frånvarande fader. I brist på vänner så söker hon vänskap på andra sidan jorden. Ur Manhattans adressbok plockar hon på måfå ett namn och börjar skriva till en Max Horovitz. Max är 44 år, rejält överviktig och socialt dysfunktionell. Men de två får snabbt en bra kontakt och börjar se den andres brev som ljuspunkten i tillvaron.

Filmen är en rejält snygg leranimation. Rösterna för huvudrollerna göra av Toni Collette och Philip Seymour Hoffman. Och det är en riktigt bra kombination. Det här är definetivt mer en vuxenfilm än en barnfilm, och den är riktigt bra. Kul och engagerande på en och samma gång.

Betyg: 8/10

Knocked up (2007) Betyg: 8/10

Det är bara för mej att erkänna. Jag älskar en riktigt bra komedi. Tyvärr så finns det alltför få komedier som lever upp till mina (högt?) ställda krav på genren. Men en som lyckats upprepade gånger är Judd Apatow. Under de senaste åren har han levererat guldkorn som The 40 Year Old Virgin, Walk Hard och Funny People. Och så har han också gjort en riktigt rolig film som heter Knocked up. Den handlar om partykillen Ben Stone, som en kväll på krogen hamnar i säng med den läckra Alison. Ett par veckor senare dyker hon upp igen och berättar att hon är gravid.

Det är en smart skriven film om ett enkelt ämne. Vad händer när två fullkomligt olika personer upptäcker att de råkat bli gravida tillsammans? Hur ska de hantera situationen. Med bra skådespelare, Seth Rogen och Katherine Heigl i huvudrollerna samt Paul Rudd, Herold Ramis, Kristen Wiig, Bill Hader i birollerna. Dessutom en hel del kändisar i småroller.

Roligt och faktiskt hyggligt engagerande för att vara en komedi av det här slaget. Bra jobbat Apatow!

Betyg: 8/10

Säg att du älskar mej (2006) Betyg: 3/10

Daniel Fridell har gjort ännu en ungdomsfilm. Den här handlar om Fatou, en tonårstjej som en kväll på fyllan råkar ut för ett övergrepp. Hon blir våldtagen av ett par skolkompisar. För att slippa ytterligare förödmjukelse så ljuger hon och säger att det aldrig inträffat.

Efter en ytterst tveksam start så blir filmen efter ett tag i alla fall hyggligt engagerande. Det är en mörk skildring av tonårslivet och man vill efter att ha sett den här filmen desperat försöka förhindra att ens barn blir äldre. I rollen som Fatou ser vi Haddy Jallow, som spelar rollen riktigt bra. Men det är inte något mästerverk som Fridell har presterat (den här gången heller). Bitvis engagerande, men inte en film att rekommendera.

Betyg: 3/10

Manhattan (1979) Betyg: 6/10

En man i 40-årsåldern med en 17-årig flickvän blir intresserad av sin bästa kompis älskarinna. Woody Allen har skrivit, regisserat och spelar huvudrollen. Gubbsjuka? Inte Woody Allen väl? Jodå, i sedvanlig ordning så får vi se Woody Allens narcisistiska sidor blomma ut. Han söker bekräftelse genom filmerna, och naturligtvis så ser han till att ge sig själv detta.

Men tvärtom vad du nu kanske föranletts tro så är detta är bra film. I härliga New Yorkmiljöer så utspelar sig ett humoristiskt och annorlunda drama. I de centrala kvinnorollerna återfinner vi Diane Keaton, Meryl Streep och Mariel Hemingway. Inte en toppfilm, men en bra film.

Betyg: 6/10

Driving Miss Daisy (1989) Betyg: 7/10

Fabrikörsänkan Miss Daisy råkar ut för en trafikolycka (i sin egen trädgård) vilket föranleder hennes son att ge henne "körförbud". För att hon ska kunna ta sig runt anlitar han chauffören Hoke. Miss Daisy är kallsinnig inför idén eftersom hon tycker att hon klarar sig själv. Men till slut så börjar hon låta Hoke köra henne vissa sträckor. Så småningom tinar hon upp för Hokes gladlynta sätt.

Jessica Tandy, som välförtjänt vann en Oscar för denna rollprestation, äger bioduken i rollen som Miss Daisy. Och naturligtvis är Morgan Freeman riktigt bra. Den här filmen var hans stora genombrott och gav honom berömmelse hos de breda massorna. Men kanske är ändå den största positiva överraskningen Dan Aykroyd som visar att han inte bara är komeditalang. Här spelar han sonen, och gör det med den äran.

Ursprungligen var detta en teaterpjäs, som adapterades för vita duken med ett sådant lyckat resultat. Ett fint drama med mycket hjärta och värme.

Betyg: 7/10

The Fisher King (1991) Betyg: 9/10

Radioprataren Jack (Jeff Bridges) har världen för sina fötter. Han är den hetaste DJ:n i etern, och nu har han ett erbjudande om en stor roll i en sitcom. Med sin synnerligen aggressiva och cyniska framtoning har han gjort sig ett namn. Men så en dag så tar en av hans lyssnare hans kommentarer på alldeles för stort allvar. Lyssnaren kliver in på ett uteställe och skjuter ned oskyldiga gäster varefter han tar sitt eget liv. Allt kopplas naturligtvis till Jacks uttalanden i radion. Tre år senare har hans karriär dött, han jobbar inte längre. Istället så snyltar han på sin nya flickvän och hennes inkomster från sin videobutik. Jack super ganska rejält och hans självömkan är stor. När han en kväll är på väg för att ta sitt liv blir han överfallen av några ungdomar. Till hans räddning dyker uteliggaren Parry (spelad av Robin Williams) upp. Parry är lätt desillusionerad och anser sig vara en riddare i modern tid. När Jack får reda på att Parrys gravida hustru var ett av offren i massakern för tre år sedan beslutar han sig för att försöka hjälpa Parry tillbaka till ett drägligt liv.

Terry Gilliam, en stor favorit för mej, har regisserat The Fisher King. Som vanligt så gör han ett ypperligt arbete, med sin stora känsla för spännande visuella lösningar. Jeff Bridges gör ett av sitt livs bästa roller som Jack. Ja, i mitt tycke är detta snäppet bättre än insatsen i Big Lebowski. Robin Williams är ypperlig som Parry. Han har en tendens att göra filmer som är antingen fjantiga eller trista. Här har han en rollfigur en charmerande rolig särprägel, men med en ordentligt mörk botten. Detta passar Williams som handsken, och varje scen med honom är magisk. Man ska inte heller förringa Mercedes Ruehl som spelar Jacks flickvän. Hon vann välförtjänt en Oscar för rollen. Var tog hon vägen sedan?

En riktigt bra film! Se den!

Betyg: 9/10